ANDEBEDÖMNINGS GÅVA
Från början vill jag deklarera att jag själv tror på Guds underverk. Jag har t.ex. bett för många sjuka och upplevt olika bönesvar. De helanden som jag mest har fått se har varit av psykisk art. För övrigt tror jag att det alltid sker något när vi ber i tro. Jesus gav ju sina lärjungar genom alla tider, uppdrag att utföra samma gärningar som han gjorde när han gick här nere. Han helade och befriade många människor som hade ockuperats av onda andar/Mark. 16:14-18/.
Apostlarna tar upp betydelsen av att kunna bedöma om det är Guds Ande eller någon främmande ande som är verksam, vilket ju är viktigt för oss alla att kunna /1 Kor. 12:8–11, 1 Joh.4:1–3/. I vår tid upplever jag att det är viktigare än någonsin att vi är observanta inför all slags undervisning både i massmedia, på nätet och i kyrkorna.
Kännetecknande för olika villoläror är ofta att de låter väldigt bra och delvis stämmer med Bibelordet, men om inte ALLT är förankrat i Ordet leder det vilse. Jag vill peka på några grundläggande sanningar i skriften, genom vilka vi kan urskilja vad som är av Guds Ande, vad som är köttsligt eller av en främmande ande.
FRUKTEN
Det första vi kan se på är vad Jesus tog upp med sina lärjungar i samband med frågan om tidsålderns slut /Matt 24: 3–4/. Vid ett annat tillfälle uttalade han en varning inför domens dag /Matt. 7:22-23/. Jesus visar alltså på ett viktigt observandum att under och tecken inte är någon garanti för att det är Guds Ande som verkar. Under mitt långa liv har jag hunnit se mycket.
Ibland har någon väckelsepredikant kommit och samlat mycket folk därför att det har utlovats att under och tecken kommer att manifesteras i samband med förkunnelsen och förbönen. Det övernaturliga drar alltid till sig nyfikenhet. Somliga har bevisligen blivit helade, i varje fall för stunden, och somliga har åkt hem i samma rullstol som de kom dit. Efter att undergöraren har åkt hem kan pastorn på platsen ha fått mycket själavårdsarbete. Det hela kan sluta med ett stort VARFÖR.
Idag finns det också mycket tveksamma inslag i form av bibelundervisning. Vad som hela tiden gäller är aposteln Paulus ord i /1 Tess. 5:19-20/. En församling där Andens nådegåvor är i funktion och särskilt profetians gåva, behöver därför ha flera som har andebedömningens gåva (som en jury). Det mest naturliga sättet att pröva förkunnelsen på är frukten.
Efterskörden? /Matt. 7: 15–20/. Då handlar det inte bara om en snabb bedömning. Efter sådd följer ju både knopp och blomma innan frukten kommer. Därför är det bra om man kan få rekommendationer från trovärdiga vittnen innan man välkomnar någon förkunnare som man inte känner. Man kan ju också uppleva en Andens sanktion resp. en viss tveksamhet i atmosfären, vilken den som är ansvarig för församlingen eller gruppen får ta hänsyn till.
KÄRLEK OCH ÖDMJUKHET
När Guds Ande verkar är kärlek och ödmjukhet hos redskapen kännetecknande. Om det är ett budskap från Herren så är det aldrig enbart dömande utan framför allt erbjudanden om nåd och hjälp genom bön om förlåtelse och överlåtelse /Jak. 5:15-16/. Om man ber för en sjuk och det antyds att den har dålig tro som orsak till att man inte får se något under, så är det inte Guds Andes röst. Det är att lägga sten på bördan.
Ibland händer det någon med en, mänskligt sett, obotlig sjukdom att någon profeterar eller tycker sig uppleva att personen ska bli frisk. Det är underbart om det är Guds Andes tilltal, då kommer det att ske. Om det bara är mänskligt önsketänkande sprider det mycket besvikelse och förvirring.
Jag hade förmånen att lyssna till Kathryn Kuhlman, när hon var i Sverige för många år sedan. Hennes besök väckte stor uppmärksamhet. En stor arena i Stockholm fylldes med folk och hela den då kända, svenska journalistkåren var där. Hon blev ett redskap till många människors helande och upprättelse. Men jag har aldrig hört en mera ödmjuk förkunnelse. Hon sa bl.a. att hon kom ihåg den dag då Kathryn Kuhlman dog /Gal. 2:19-20/.
Hon hade nöd för människors lidanden och kunde aldrig förstå varför inte alla blev friska som svar på bön. I en av hennes böcker läste jag att det ofta var flera icke kristna som blev helade. Vi förstår inte alltid Guds vägar, men får ändå gå ut på hans löfte i vår bön /Joh. 14:12-14/.
HINDER FÖR GUDS ANDES VERK?
Det är alltid en kamp enligt /Ef. 6:12/ för dem som vill tjäna Herren. Vi har ju alla våra svaga punkter och vår fiende är väl medveten om dem.
GRUNDEN och FÖRUTSÄTTNINGEN för ett helhjärtat kristenliv, oavsett vilken tjänst vi har i Guds rike, är ett kärleksfullt och trofast familjeliv. Det kan bara förverkligas genom trohet, gemensam helöverlåtelse och ett totalt beroende av Guds nåd och kärlek /1 Tim. 3:1–7/.
ÄGODELAR
Materialismen kan lätt ta över så att våra ägodelar, allt som vi har skaffat oss, kan bli våra avgudar. De kan ta den tid och energi som vi så väl behöver för att vara med Herren samt även bli en ekonomisk belastning. Aposteln Johannes varnar /1 Joh. 5:21/. De som känner mig vet att jag är estet och som följd av det har jag blivit en samlare av vackra saker.
Jag hade inte riktigt ljus över detta, men en natt brann hela mitt hem upp. Alla såg att jag tog det hela lugnt och efteråt har jag varit tacksam för att jag blivit löst från detta. Idag har jag kommit på mig själv hur jag tänker, när jag ser något vackert som jag gärna skulle vilja köpa: nej, jag behöver det inte, jag får det inte med till himlen. Alla behöver vi pröva oss själva inför Gud /Matt. 6:19-21/.
HÖGMOD
Det har tyvärr hänt att en viss, begåvad förkunnare har blivit så upphöjd av människor att högmod har smugit sig in. Då har Guds Ande vikit och det har blivit den personen till fall. Det har sedan varit väldigt svårt för en sådan att komma igen och få upprättelse av människor även om Gud förlåter/1 Kor. 2:1–5/. Det är viktigt om en församling växer och upplever framgång att man inte grips av stolthet och övermod och ser ner på andra, utan inser att det enbart är Guds nåd och ger honom hela äran.
Jag drar mig till minnes en lite dråplig episod. Jag var, en lördagskväll, i en kyrka i Stockholm för att ha bibelstudium för en grupp ungdomar. Efteråt skulle vi be och vi ställde oss i en ring för att be för varandra. Då kom Guds Ande så kraftigt att alla som vi bad för, utan undantag föll i golvet. En av killarna vittnade sen på söndagsgudstjänsten om detta och sa att han hade trott att sådant bara kunde ske genom stora predikanter och nu var det bara lilla jag som var där.
Jag tror ändå att gudsnärvaron hade varit lika påtaglig om vi hade suttit, men Guds Ande kan ju manifestera sig på olika sätt /1 Kor. 2:4, 2 Kor. 4:6–7/. (Detta var innan jag hade pastorstjänst.)
SVENSK (västerländsk) KULTUR
Jag har ju ofta påpekat resultatet av landets avkristning och min bön är ju att Gud av nåd ska öppna människors ögon över den katastrof som landet upplever. När kristendomen kom till Norden tog det ju tid innan Bibeln blev översatt till svenska. När det väl var gjort var de flesta inte läskunniga och det var bara de katolska prästerna som hade monopol på skriften. Folk i allmänhet hade ingen möjlighet att bekräfta sanningshalten i deras utläggningar.
Efter reformationen hade de flesta lärt sig att tyda bokstäverna och så småningom växte väckelserörelserna fram. Då var det förbjudet att samlas och läsa Bibeln enskilt. Det var kyrkan som hade makten. När folk började tro och leva efter Bibelordet och uppleva dess kraft kom motståndet från flera håll, bland annat modernismen, humanismen och ateismen och vetenskap som än idag försöker motbevisa den kristna livssynen /Matt. 5:12/
Detta har sedan dess påverkat de politiska besluten i hela landet. Dessa teorier har även trängt sig in i de kristna kretsarna och skapat kompromisser med Guds Ord. I modern tid tror folk på vetenskapen, trots att den ständigt växlar med nya rön. När de kristna börjar ta samma ställning till skillnad mot att lita på den enda fasta grunden, som är Guds Ord, kan inte den helige Ande verka fritt, som på apostlarnas tid. Det som har hänt, i den svenska kristenheten, de sista åren kan liknas vid en slalombacke. Och det fortsätter att gå väldigt fort utför.
DIREKT OLYDNAD MOT GUDS BUD
Vi har ju som enskilda kristna ett ansvar för våra handlingar och vårt sätt att leva, som vi en dag ska göra räkenskap för. När nu de styrande i landet har lyckats lossa på alla tyglar vad gäller t.ex. ”10 Guds bud” så är det lätt att bli besmittad och bara leva med.
Exempel på vad som pågår i vårt samhälle idag:
- Vi dödar vi 35,450 ofödda barn, legalt per år. Det blir 177 per arbetsdag.
- Föräldrarna ska få ännu mindre möjligheter att fostra sina egna barn. Förskolans och skolans välutbildade personal anses vara bättre på det. Därför blir förskolan obligatorisk i allt yngre åldrar. Min slutsats blir att det bäddar för diktatur.
- Den ursprungliga kärnfamiljen, som ingår i skapelseordningen avvecklas allt mer
- Skilsmässor och samboskap med fri sexualitet gör att barnens rotlöshet ökar.
- Genom att kristendomen avvecklats i skolan och samhället får det uppväxande släktet ingen fast grund att stå på. Dessa får kämpa hårt om de ska lyckas att klara utbildningen och konkurrensen på arbetsmarknaden, annars hamnar de lätt på gatan i drogmissbruk och kriminalitet.
- Bedrägerierna, rånen och dråpen blir så vanliga att folk lever i ständig otrygghet idag.
- Därtill är de flesta okunniga om att det finns en möjlighet att få uppleva frid och trygghet i en personlig relation till Jesus Kristus. Han är ju utsuddad från agendan och helt utanför lagens råmärken. Hur kan det gå för ett sådant land? /Jer.: 21:22-26/
RELIGIONSBLANDNING
Sverige som har varit ett kristet land i 1000 år har blivit pluralistiskt och representanter från så gott som alla religioner i världen har fått asyl i Sverige. Med sig har de tagit sin gudsbild, sina traditioner och sin kultur med i bagaget. Det värsta är att många även har tagit med sina gamla motsättningar mot varandra. Det hat och den livsstil som de ville fly ifrån har också flyttat hit.
Eftersom kristendomen är underminerad i Sverige har vi heller ingenting bättre att erbjuda. Demonstrationer med t.ex. koranbränning är tillåtna, och leder till våldsamma kravaller som inte polisen rår på.
Nu finns det, Tack o Lov kristna församlingar i Sverige som särskilt inbjuder invandrare för att ge dem ett klart evangelium om vem Jesus är. Där kan de få undervisning om frälsningens väg och uppleva livsförvandling. O, att alla kyrkor hade den visionen! I de flesta kyrkor har man i stället tonat ner budskapet om ödvändigheten av frälsning och omvändelse, vilket ju är ett tidstecken /2 Tim.3:1–5/. Man vill inte stöta bort eller såra någon. Det finns vissa känsliga ämnen som man undviker att tala om både från predikstolen och i samtalsgruppen därför att man vill undvika diskussioner, motsättningar och stridiga meningar.
Här nedan vill jag ta upp några av dessa punkter:
1) Jesus är enda vägen till Gud? /Apg. 4:12/. Man vågar inte betona denna sanning i förkunnelsen för att inte såra eller skrämma bort någon. Det har kommit så många från andra religioner och de verkar så snälla och trevliga och man vill inte kränka dem. Det är viktigt att visa respekt för människorna, men det är inte det samma som att acceptera deras religion.
2) Israel. Enligt Bibeln är Judafolket Guds egendomsfolk för evig tid /1 Mos. 17:1–8/. Många anser att alla de lidanden som de har fått genomgå under historien, för att de råkar vara Judar är deras eget fel. De flesta teologer menar att profetiorna, inför ändens tid, har upphört att gälla och att kyrkan är det nya Israel. (Ersättningsteologi)
3) Sexualitet. Alla människor behöver kärlek, respekt och är lika mycket värda, men enligt Bibeln är vi skapade enbart till man och kvinna. Idag har man kommit fram till att det finns många fler kön. I de flesta kyrkor idag accepterar man att det är OK att fritt leva ut sin sexualitet oavsett kön. Man kan tillhöra kyrkan, vigas, ha en ledande funktion och samtidigt leva en samkönad livsstil /Rom. 1:21-25/.
4) Många pastorer och präster har bytt ut många bibliska ord mot psykologiska termer. Man talar inte längre om synd, förlåtelse och omvändelse. Ofta hör man att vi duger som man är och räcker till för sina uppgifter. Bibeln säger att alla är syndare. Alla behöver därför förlåtelse och uppleva frälsning och pånyttfödelse, bli nya skapelser i Jesus Kristus. Om det inte är nödvändigt har ju Jesus lidit korsdöden i vårt ställe, för våra synder, helt i onödan, /Jes. 53:5,1 Kor. 15:3/.
5) Jag hör ofta från predikstolar och många kristna att man inser det mörker som råder i världen men man tror, hoppas och ber att det ska ljusna igen. Det brukar ju bli bättre till slut. När jag hör det undrar jag om dessa inte har läst, insett eller tror Bibelns aktuella budskap till oss och som tydligt beskriver vår tid. När vi läser på och ser tidstecknen är det ju tydligt att vi lever i ändens tid. Det kommer aldrig att bli som förr igen. Det är något annat som väntar.
Det är bra med dagens text som förmedlar hela evangeliet under ett år, men istället för våra traditionella gudstjänster och texter är det viktigt att vi, just nu får höra och lyssna in och fokusera på: vad Anden säger till församlingarna /Upp. 2:7/.
Jesus talar själv om hur det ska se ut i tiden innan hans ankomst. Han lovar inte behagliga tider med välgång, ex. /Mark. 13:5–8, 13/. Aposteln Paulus varnar: /Fil.3:18-21/.
Orsaken till att jag skrivit ner detta är min oro för landets avkristning som också smyger sig in i kristenheten. När Guds Ande inte får leda och inspirera kommer i stället andra makter styra vår verksamhet. Vår tid kan liknas vid den som profeten Jeremia levde i, under 600-talet f. Kr. i Jerusalem. Han säger: ”Profeterna profeterar lögn, och prästerna styr efter deras råd. Så vill mitt folk ha det. Men vad ska ni göra när slutet på det kommer?” Men det finns ännu hopp /Jer. 3:14-15/.
Anita Grantinger
Jag har tidigare skrivit ett grundläggande och ganska ingående bibelstudium om ”Andens Nådegåvor och Tjänster”. Det hittas enklast här.