Den svenske författaren Birger Sjöberg skrev en hel vissamling tillägnad en okänd ung kvinna vid namn Frida, Fridas bok från 1922. Flera av visorna har blivit något av svenska ”evergreens”, bland andra ”Den första gång jag såg dig, det var en sommardag.”
Men till vem skrevs sångerna i våra psalmböcker och digitala lovsångssamlingar? Det allmänna svaret frågan är naturligtvis: ”Till Guds ära.” Men det finns också mer precisa svar som kan vara värdefullt att fundera på. Åtminstone för den som väljer sånger till en gudstjänst. Kanske också för den som funderar på varför vi gör som vi gör i gudstjänsten.
I stort kan vi svara att det finns två kategorier med några underkategorier. Den ena är sånger som skrevs direkt till Gud, den andra är sånger som skrevs för människor.
Lovsången är vänd till Gud
Det typiska för all lovsång är att den talar direkt till Gud. Den finns i Psaltaren, i de traditionella kyrkopsalmerna, väckelserörelsernas sånger och de nya psalmerna. Men den så kallade lovsångrörelsen som nådde Norden i slutet på 1900-talet lyfte upp lovsången till en ny nivå och gjorde lovsången till en huvuddel av gudstjänsten i många församlingar.
Lovsången är ingen förkunnelse om Gud, den är en tillbedjan där sångaren erkänner Guds rättmätiga plats i tillvaron och våra enskilda liv. Församlingen står samlad inför Gud och Gud svarar med sin Andes värme och närhet.
Sånger till medmänniskan
Alla andra andliga sånger är skrivna för människans skull, för att föra människan närmare Gud. Och vi kan dela in dem i några olika undergrupper.
Undervisande sånger vill berätta för den sjungande församlingen hurdan Gud är. De berättar om skapelsen, om frälsningsplanen genom Jesus Kristus och om hur den Helige ande verkar. Ännu en bit in på 1900-talet var en Bibel både för dyr och för svårförståelig för de flesta. Psalmboken blev ”läroboken” som på ett mer lättillgängligt sätt förmedlade Guds ord.
När det gäller just undervisningen ska inte poesins möjligheter underskattas. Vi predikanter kan använda de rätta orden, men poeten har förmågan att hitta de vackra orden i sköna kombinationer. Och skönheten är ett av de sätt som Gud uppenbarar sig på! Själv upphör jag aldrig att fascineras av Tomas Boströms sätt att öppna Guds ord och verklighet för mig. Och vissa författarnamn dyker som regel upp i de mest sjungna, älskade och begripna sångerna: Olov Hartman, Anders Frostenson, Britt G Hallqvist, Ylva Eggehorn…
Vittnesbördssånger har en speciell styrka. Sångaren beskriver sin erfarenhet av Guds kärlek, syndaförlåtelse och förvandling. Gudstjänstdeltagaren smittas av glädjen och lockas att uttala ord som den ännu inte riktigt skulle våga formulera själv. Eller så sker undret – omvändelsen och början till förvandlingen sker där och då.
Väckelsesånger kommer med utmaningarna. I de äldre sångerna handlar det om att vakna upp ur synden. I de senare handlar det mer om att ta ansvar för sina livsval och inse Guds kallelse till omsorg om skapelsen och medmänniskan.
Antingen eller – eller?
När vi kategoriserar sånger på det här sättet märker vi kanske hur ovist det var att ställa upp de olika formerna mot varandra. Vi föll i det diket i slutet av 1900-talet. Och har vi inte kravlat oss upp ur det än, är 2023 ett bra tillfälle att göra. Ett visdomsord av Jesus är på sin plats: Det gäller att göra det ena utan att försumma det andra. Matt 23:23
För verkligheten är att all sång i gudstjänsten behöver vara levande och i ständig utveckling. Och det ska vi återkomma till om några veckor.
Hans Växby
hans.vaxby@gmail.com
Foto: Яick Harris