I Bibeln står det att fruktan för Herren är början till vishet och att känna den Helige är insikt (Ords. 9:10). I begreppet att frukta Herren ingår vördnad, respekt, beundran och överlåtelse av sin egen vilja. När vår livsstil ger uttryck för en vördnad och beundran för Herren, är vi på rätt väg. När vi söker Hans vilja med våra liv och rättar oss efter den, kommer vi att få känna att livet får en mening, att Herren är nära och vi får vägledning och kärlek i våra liv. Men det är inte lätt att alltid vandra på Hans vägar, tjäna Honom av hela sitt hjärta och med hela sin själ, som det står i 5 Mos. 10:12.
Det kan hända att vi i stället börjar frukta människor och att det börjar betyda mer för oss vad andra människor tycker om oss än vad Herren vill - vi ger våra medmänniskor för stor uppmärksamhet. Vi vill alla bli omtyckta och accepterade av andra, det är naturligt. Men det kan bli en fälla – vi oroar oss för mycket för vad andra människor tänker och tycker om oss och det kan blir osunt och hämma oss i vår tro. Om vi speglar oss i andras bild av oss, blir bilden förvrängd för de känner oss inte så som Gud känner oss och det är dessutom nästan omöjligt att veta vad andra tänker om oss. Vår självbild kan få sig en törn och vår osäkerhet och förvirring växer.
Men om vi inser att det är människofruktan som motiverat oss, som kontrollerat våra tankar och vårt beteende – så erkänn inför Herren att motivet varit felaktigt och Han förlåter oss och hjälper oss att i stället vända vår uppmärksamhet mot Honom. För vi vet att vi får komma till Honom med vår bekännelse och Han skall inte visa bort oss. Hans nåd är var morgon ny (Klag. 3:23) och evigt varar Herrens nåd mot dem som fruktar Honom (Ps 103:17). Genom Hans förlåtelse kan vi bli fria att vara oss själva och vi kan börja tjäna Herren med uppriktig glädje.
Så det visar sig vara en positiv sak att frukta Herren, eftersom det medför så mycket gott i våra liv. Vi har alltså ingenting att frukta, vara rädda för, om vi börjar frukta Herren. Vi är dina barn och vi har ingenting att vara rädda för.
Monica Wiik