Örnen och boet

05.04.2022 kl. 11:29
Bibelns örntexter återvänder jag regelbundet till. Ta tex den här: ”Som en örn väcker upp sitt bo och svävar över sina ungar, så bredde han ut sina vingar...” (5 Mos. 32:11). Bilden som tecknas är örnen som susar över boet och gör allt för att locka sina ungar att flyga. Förstås ligger det inbyggt i örnungen att den ska ut och pröva vingarna, den kanske tom längtar efter det, innerst inne. Men något i texten får mig att tänka att det kan finnas en viss tveksamhet hos ungen som gör att örnmamman verkligen behöver väcka upp boet och ungen. Texten talar om hur hon svävar över örnhemmet för att få något att hända.

Guds miljö för oss är aldrig boets trygghet, ändå är det inte ovanligt att vi fastnar där och till och med tycker det är det naturliga. Jesaja profeterar: ”...de som hoppas på Herren får ny kraft, de lyfter med vingar som örnar” (40:31). Vi är skapade att våga, att lyfta, att dra vidare. Det ligger inbyggt i oss som troende. Skulle urkyrkan ha prioriterat boet och stillheten i det skulle vi inte vara kristna idag. Istället läser vi om modiga initiativ, resor till nya länder och hjärtan som brinner oupphörligt. Det ligger i vår natur och i vår kallelse att inta nya områden med kraft. Örnen är vår förebild.

Örnen har fantastiska egenskaper och de är dessutom många. Örnen är byggd för att vila på vinden. Den har en fruktansvärt skarp syn: den kan uppfatta små rörelser hos en kanin på mer än två kilometers avstånd. Den kan flyga med en hastighet av 200 kilometer i timmen. På natten kan den se många, många gånger bättre än vi gör i mörker. Den bygger sitt bo på höga höjder med perspektiv och utsikt, inte i någon falsk trygghet nära marken. Och det finns en kraft hos örnen som är fascinerande.

Job, som höll på att drunkna i sina egna tuffa omständigheter och sin frustration sa: ”Jag tänkte då: ’I mitt eget bo ska jag dö’” (29:18). Han var helt klart på väg att fastna där. Vem av oss har inte hunnit tänka så? Men Gud hade andra planer för Job – det sista kapitlet i hans bok är en fantastisk berättelse om återupprättelse.  Den tanken får du ta emot idag. Det finns ingen orsak att förvänta att du ska dö i boet. Du har en framtid och ett hopp. Ställ dej på boets kant och låt vingarna lyfta dej vidare.

Camilla Klockars 

Att gråta och få bli tröstad

För de flesta av oss är livet inte alltid roligt eller enkelt. Ibland händer sånt som gör oss ledsna eller kanske hotar knäcka oss. Vi ser detsamma i urkyrkan, ofta i en mycket värre form. De är med i ett framgångsrikt arbete men omständigheterna är ytterst krävande. Apostlarna förföljs och dödas på grund av tron. Läs mera »
14.09.2023 kl. 10:20

Det som måste förändras

Vi längtar efter att se Guds rike beröra människor. För mig är den avgörande tanken: I allt det vi gör som församlingar: vad kan och bör förändras, med jämna mellanrum, för att vi ska kunna vara ett attraktivt, fungerande och effektivt redskap i Guds rike? Vad måste bevaras orört för att inget avgörande skall gå förlorat? Läs mera »
14.08.2023 kl. 15:02

På knä

Där jag vanligen rör mig ser jag inte ofta människor på knä i bön. Men under våren började tanken attrahera och jag kom tillbaka till den många gånger. Och jag tänker på uttrycket: ”Kneeling to pray often is what gives you the strength to stand”. På svenska ungefär: Bön du gör på knä ofta ger dej kraft att stå.Läs mera »
20.07.2023 kl. 09:12

Äntligen funnen!

I augusti för snart tre år sen åker kollegan Jori, som också är pastor, till nationalparken i Tiilikkajärvi i mellersta Finland för att få uppleva fyra dagar av ensamhet och tystnad i vacker natur innan semestern är slut och arbetet igen sätter igång.Läs mera »
22.06.2023 kl. 09:06

Du hinner inte?

I Bibeln finns flertalet allvarliga texter, en av dem har jag levt med under en längre tid nu. Överlag tycker jag att det kan vara bra att stanna hos en text en tid så att så många aspekter som möjligt får tala. Det finns nämligen ofta mycket mer i ett bibelord än det vi de första gångerna ser.Läs mera »
25.05.2023 kl. 13:59

Guiden

Det händer allt som oftast att en av stadsdelens guider kommer gående uppför backen till Kristuskyrkan i Främre Tölö i Helsingfors. Efter sig han en grupp intresserade människor, alla med blickarna uppåt utefter den typiska arkitekturen från sent 1920-tal. Guiden pekar och förklarar historien och vad som är vad. Och efter en stund går de vidare. Det är bra att ha en guide i livets villervalla – både för att upptäcka rikedomarna och för att hitta rätt! Det leder mina tankar till ett guldkorn…Läs mera »
12.05.2023 kl. 20:00

David och grottan

Adullams grotta, en plats som nämns i första Samuelsboken, låg i Juda bergsbygd, i ett ingenmansland mellan Juda och filistéernas område. Det var ett underjordiskt grottsystem av kalksten ca 10km från Betlehem. Grottan låg på en höjd, omgiven av landskapet.Läs mera »
28.04.2023 kl. 11:24

Himlen backar upp dej!

Jag gillar att söka upp vad olika ord egentligen betyder och ibland hittar jag riktiga ögonöppnare. Den här gången vill jag ge dej ett sådant ord. Läs mera »
28.04.2023 kl. 09:16

Tro på det otroliga

Under påsken uppmanas vi att tro på det otroliga. I den bibliska berättelsen hävdas det att det omöjliga är möjligt - det som aldrig skulle kunna hända har hänt - Jesus har uppstått från de döda. Döden förstår vi, vi kanske inte gillar den, men vi känner igen den - och det finns mer än tillräckligt med död i vår värld.Läs mera »
06.04.2023 kl. 23:49

Gå - gå för din egen skull

Många berättelser i Bibeln handlar om uppbrott. Människor möter Gud och får utmaningen att konkret stiga ut ur det gamla och in i något nytt. Vi ser det i gammaltestamentliga berättelser som Mose vid den brinnande busken eller Abraham som uppmanas att lämna sitt land och sitt folk.Läs mera »
29.03.2023 kl. 19:21

Gud i vårt livsspår

I skrivandets stund är det fortfarande mycket vintrigt väder i vår del av landet, trots att vi redan är i mars månad. Jag har varit och skidat några gånger under vintern med vår 5-åriga son. Läs mera »
17.03.2023 kl. 18:31

Kyrkkaffet

Jag satt vid datorn häromdagen för att uträtta ett ärende. Och det slog mig hur många saker jag gör nu för tiden utan att träffa andra människor. Jag betalar alla räkningar på datorn. Förr gick jag till banken ett par kvarter neråt gatan. Jag växlade några ord med någon i kön och blev bekant med bankfunktionärerna. En av dem hade en dotter som gick på samma klass i skolan som vår son. Den här gången skulle jag behöva köpa nya strängar till min gitarr. Det skulle ta en kvart med bilen ut på Ringväg 3 eller en halvtimma med buss in till centrum, men…Läs mera »
10.03.2023 kl. 20:00

Prisa Gud - för att orka!

Jag har en del afrikanska vänner och det är mycket hos dem jag beundrar. En sak är deras förmåga att glädja sig oavsett omständigheterna. Jag har sett det i Kenya på gudstjänster, men också här när afrikanska vänner besökt oss. Mitt i alla former av nöd och fattigdom och brist kan de jubla, dansa och fröjda sig så det står härliga till.Läs mera »
24.02.2023 kl. 09:24

Kvalitet

Det bästa sättet att få någon att känna sig utanför är att börja en samling med att säga: ”Och nu ska vi sjunga en sång som alla kan.” Inga sångböcker, ingen text på storskärmen! Alla kan ju den! Alla utom nykomlingen.” Hen står där och tittar på när alla klämmer i med hög röst och stor glädje. Hen undrar säkert om det var en så bra idé att komma hit. Bara ett exceptionellt bra möte i övrigt kan rädda nykomlingen från ett beslut att aldrig komma tillbaka till denna inåtvända och exkluderande gemenskap. Läs mera »
03.02.2023 kl. 20:00

Bunden vid en stolpe?

Det lär vara så att om man binder en elefant vid en stolpe så länge elefanten är liten så kommer den att stå där, också senare i livet när den har blivit vuxen. Vanan vid stolpen gör att elefanten lär sig tänka: härifrån kan jag aldrig ta mig lös.Läs mera »
26.01.2023 kl. 15:23

Till vem skrevs sången?

Poesin i våra sånger ska inte underskattas. Vi predikanter kan använda de rätta orden, men poeten har förmågan att hitta de vackra orden i sköna kombinationer. Och skönheten är ett av de sätt som Gud uppenbarar sig på! Läs mera »
05.01.2023 kl. 19:00

För att tända ljus…

I början av december besökte jag Ukraina för tredje gången i år. Situationen blir allt värre och kriget tar hårt på pastorernas och ledarnas styrka. Trots detta pågår ett fantastiskt arbete med gästfrihet för andra ukrainare och omsorg om människor i samhället. I kyrkorna samlas människor för gudstjänst, bönemöten och till och med ungdomsarbete, och där det inte är möjligt att träffas personligen träffas människor på nätet. På grund av de omfattande attackerna mot kritisk ukrainsk infrastruktur är elförsörjningen instabil, ofta avbruten i flera timmar, och på kvällen blir det kolmörkt. Det är farligt att gå i de mörka gatorna i städerna. Läs mera »
30.12.2022 kl. 18:38

En totalförvandling

England 1642. En liten pojke, Isaac, föds i ett hus i Lincolnshire och får en riktigt dålig start i livet. Redan innan han föds dör hans pappa, vilket lämnar hans mamma i ett tufft utgångsläge, rent ekonomiskt. Dessutom är Isaac för tidigt född, vilket gör honom svag och sjuk som barn.Läs mera »
23.12.2022 kl. 20:26

Vi kan ta det så olika

Jag gick på Mannerheimvägen en eftermiddag i december för några år sedan. Julbelysningen på Sokos påminde om att Julen står för dörren. Jag hade just varit i en butik, och jag log för mej själv, eftersom julsångerna hade varit så härliga att lyssna till. På gatan kom tre ungdomar från vår ungdomsklubb ”Basic”. Vi stannade för att byta några tankar. ”Och här går du och julstressar”, sade en av pojkarna. Jag blev häpen.Läs mera »
16.12.2022 kl. 20:00

Att hålla koll på tiden

När jag fyllde sju år fick jag min första klocka, ett grönt armbandsur som jag verkligen gillade. På den tiden använde alla klockor och vi bestämde tider när vi skulle träffas - allt med klockornas hjälp.Läs mera »
21.11.2022 kl. 08:30